Norrlandseliten

Antar att man måste ha såna ibland också. Idag gick allt fel, från början till slut. Det började med att det var "hål på gallret", som vi säger = instrumenten inte sterila utan måste köras om i klaven, vilekt tar minst en timme. Operationen alltså fördröjd minst en timme. Sedan ville vi inte lägga bedövning förrän vi visste säkert att instrumenten verkligen fanns på plats och var sterila, innan vi la bedövning på patienten. Vi kom även lite i "o-fas" då ingen KAD var satt. Naturligtvis tittar operatören in då och undrar varför vi inte kommit längre och muttrar och är otrevlig att "det skulle ju ha varit tvättat och klart nu osv..." och vem tror ni får ta skiten? Jo, opsyster (jag) såklart!! Suck. En halvtimme senare var vi igång. Det blev dock en långdragen historia där de var tvungna att göra lite mer än planerat och vi var inte klara förrän framåt 14.30 på eftermiddagen.  Näe, det här var inte kul alls. Dessutom fick vi stryka en patient pga detta som inte hanns med på slutet. Då var mitt humör nere vid fotknölarna ungefär. Tänkte i mitt stilla sinne att det är nog bra att åka till gymmet och träna bort lite aggressioner. Tror ni att DET gick bra då?! Nähädå. Oinspirerat och slött, tung i kroppen kände jag mig. DMen sådan träning är väl bättre än ingen träning alls iofs. Får gå en långis med vovven ikväll coh köra ett stenhårt benpass imorgon eftermiddag så kanske man är på banan igen? Och så har jag ju en härlig ledig fredag att se fram emot, då blir det garanterat mer träning av något slag, förmodligen lite löpning.

Nu ska jag ta en kopp gift och föröka piggna till lite. Ska ta och besöka min vän ikväll för att hämta lite jultidningar och smink som jag köpt. Bra att få något annat att tänka på en stund. Imorgon är det tillbaka till "gruvan" igen...