Norrlandseliten

Igår var det dags igen. Vaccinationsspruta 2 var på tapeten för båda ungarna och med tanke på hur kämpigt maken hade det förra gången så var det inte direkt med glädje vi steg in i Åbyknutens lokaler igår eftermiddag. It´s a hard job but someone´s got to do it, liksom. My sa inte ett ord utan drog glatt upp tröjärmen opch lät syster Ulla stickas. "Det gjorde inte ens ont!" löd omdömet efteråt. Eddie var inte på samarbetshumör utan honom fick jag nästan jaga runt lokalen och släpa in till syster-kollegan. Kopplade därefter ett brottargrepp och så fick vi till det där sticket. Stackars lilla Eddie, han var så rädd att benen skakade på honom. Finns det något värre än att behöva tvinga sitt barn?! Jag tror inte det. Men det är ju ändå för hans eget bästa, vilket vi försökte förklara för honom efteråt. Belöning blev det såklart iform av kebab och så en tur till Lekhuset också, där kottarna fick välja varsin leksak. Tror nästan jag var den som var tröttast av alla igår kväll, fick kämpa för att hålla ögonen öppna i tv-soffan. Gick och la mig 20.00 (!) med ungarna som var lite smågnälliga (och det var väl jag med får jag erkänna), och somnade ungefär när jag la huvudet på kudden. Idag är båda barnen sjuka, värst är det för lilla My som har feber, ont i huvudet, halsen och har kräkts nu på morgonen. Fördelen med henne är att hon brukar sova bort sina sjukdomar. Man får väcka henne och ge lite dricka emellanåt bara.

Hur ska det gå att jobba inatt tro, måste ju hålla mig vaken till kl 02 till att börja med. Sen får vi väl se vad natten bjuder på, ett snitt i arla morgontimmen kanske eller hemska tanke ett aorta som med alla säkerhet håller oss vakna hela natten...

En sak i taget. Nu ska jag pigga upp mig med lite träning. Blir av den lugnare varianten eftersom jag fortfarande inte är kvitt hostan.